What the F*ck?
Många är vi som har sett agility-VM under denna helgen.
Många är vi som kanske funderat på varför domarna ska lägga banor där man tar hinder bakifrån, har sneda uppfarter på kontaktfältshinder och idiotiska ingångar i platten. Men framförallt är vi kanske många som känt glädje, stolthet och inspiration av att se agilityförare på topp springa agility. Några som vi känner och andra vi aldrig hört talas om. Från världens alla hörn kryper det fram duktiga ekipage att imponeras av.'
Svenska landslaget har kämpat väl och jag hörde Jens skrika ända från Lievin och hit. Det finns många bloggar som handlar om vilka som tog medalj, vem som inte gjorde det och en hel massa prat kring detta så jag tänkte koncentrera mig på den största hjälteinsatsen i mina ögon.
En stjärna som växte enormt mycket idag.
Lisa Frick. Ni har hört namnet förr och kommer höra det igen.
Lisa har vunnit de senaste två åren och var tvåa inför agilityfinalen. Här river Hoss första hindret och glider sedan förbi en port i slalom. Med världens ögon på sig hade jag kunnat räkna upp en hel drös förare, inklusive mig själv som skulle se detta som ett stort nederlag och förmodligen låta det färga resten av loppet.
Inte Lisa. Hon hejar på publiken som går från stendöd till galen och sätter igång ett lopp av yttersta världsklass. Hon jobbar och stödjer Hoss genom hela loppet och är sådär skönt Frickig som bara hon kan vara.
Ingen medalj för Lisa detta år, men jag tycker det hon gör idag är större än att ta medalj tre år på raken. Att göra som hon på ett VM är magiskt och jag känner en stor tacksamhet gentemot henne.
Hädanefter ska jag inte tänka "What the F*ck" vid motgångar utan istället "What the Frick"!
Fantastiskt!
//Veronica
A-hinder med hjälp av (k)RAM
Jag har länge varit sugen på att testa metoden med "ram" för att få hunden att ta kontaktfältet på A-et. Har inte hittat information om detta och var inget sugen på att betala för en instruktionsvideo med tull från USA. Därför låg träningen på hyllan tills nu och jag satte igång träningen utan att ha fått mer information än att hunden ska trampa i ramen.
Därför har jag utvecklat metoden till min egen och tänkte här ge en kort beskrivning av hur jag gjort och tänkt med ramen eftersom några frågat! Detta är kanske inte i närheten av vad den ursprungliga metoden går ut på, men jag får väl kalla den (k)RAM. (Kit Rusar Aet Megafort) :P
Träning
1. Hunden får belöning när den är i ramen, jag klickade hunden att vilja vara i ramen och belönade med godis. Detta steg går fort om du har en operant tränad hund som fått tänka tidigare.
2. Ta lite ansats mot ramen och belöna
3. När steg 2 funkar enligt kriterierna, speed-bump på lagom ansats (largehund ca 6 fot) innan ramen och ta sats för att komma med fart in i ramen. Belöna först I ramen.
4. Upprepa steg 3 men belöna EFTER ramen när hunden trampat i ramen med ett ordentligt kliv. Din tajming börjar bli viktig, om hunden hoppar över ramen 3 ggr på raken, backa tillbaka till steg 1.
5. När detta fungerar tillfredsställande: lägg ramen på ett lågt A-hinder. Lyft upp hunden på nedfartens övre del och släpp, hunden ska trampa i ramen och få belöning- jag belönade med leksak efter eftersom min hund älskar leksaker framför godis.
6. När detta fungerar: dags att avancera för att inte ligga kvar för länge på lågt A-hinder. Höj A-hinder något och börja ta A-et från början med ansats. Belöna BARA när hunden tar ett språng i ramen. Om hunden hoppar över, förbli tyst och prova från början. Om hunden gör fel tre gånger på rad-gör en paus, fundera på att backa i träningen. (Detta är vanligt sunt förnuft- jag låter aldrig mina hundar göra fel en fjärde gång)
7. Tänk på att A-et är ett slitsamt hinder. Jag brukade ta max 7 A-hinder vid varje träningstillfälle.
FILM
Filmen visar från steg 6. Innan jag filmade hade Kit tagit ramen på lågt A-hinder 2 ggr innan jag avancerade.
Steg 1-5 gjordes på 2 träningar a´5 minuter.
OBS! detta är individuellt och beror på en hel rad faktorer såsom din och hundens vana att arbeta operant
Jag får återkomma med vidare steg och resultat längre fram- vet inte hur jag kommer utveckla det hela, har dock en målbild i huvudet och det är att Kit fortsätter att göra A-et som hon gör de sista tre repetitionerna på filmen på fullhöjd och utan ram- på tävling! Men det är långt dit!
Detta är för mig det bästa med att vara hundtränare- att få klura!!
Lycka till med din hund!
Veronica, xlntdog
Long time no see!
Ja, nu är det en stund sedan bloggen uppdaterats och det är hög tid för en liten uppdatering. Mycket av nyheterna läggs på facebook där xlntdog har en egen sida. http://www.facebook.com/pages/Xlntdog/188276914530562
Detta inlägg skrivs på ett skakigt tåg på väg mot European Open som i år går av stapeln i Österrike. Meningen var att Excel skulle starta på EO, men hennes muskel i låret ville annat. Finns ingen anledning att tävla en hund som inte känns 100% fräsch. Med mig har jag istället Femme och Kit som ska få starta. Kit kan ju bara starta i hoppklassen, men vi ser det som en fin erfarenhet. Femme har kanske inte trycket och tiderna som krävs för att kunna hävda sig på ett stort mästerskap (åtminstone inte nu), men jag hoppas ju att det någon gångs ka släppa även på tävling.
Appropå Kit så har vi officiellt startat nu och och vi har en pinne i hopp 1. Jag är verkligen supernöjd med Kit och hon är en rolig, trevlig, fin och speedad liten karamell.
Har även varit på Dania Cup och tävlat två dagar och dömt. Det var roligt att döma så många bra hundar och det blev några placeringar första dagen.
Mina banor finns på hemsidan www.xlntdog.se/domare.html
hade planer på ett långt och innehållsrikt inlägg, men internet på tåg är inte att lite på så jag laddar upp detta innan det försvinner! ;)
MVH Veronica
Tävla och döma samma dag
ÄNTLIGEN!!!
Om jag har förstått det hela rätt är det nu till 99% säkert att man kommer att få tävla och döma samma dag inom agilitysporten. Detta är något som jag önskat flera år och skrivit på agilitylistan och diskuterat med folk. NU tror jag äntligen att det blir sanning.
Jag tror att detta medför en stor utveckling för agilitysporten.
1) Fler agilityutövare kommer vilja utbilda sig till domare.
2) Tävlingsarrangörer kommer förmodligen inte vara rädda att inte få domare, fler tävlingar?
3) Bra kompetens hos uppdaterade domare som tävlar själv och är aktiva
4) Jag tror det kommer bli mer tryck på de olika domaruppdragen vilket ger en viss konkurrens och förhoppningsvis kvalitetshöjning av domarens arbete och banritning. En duktig och bra domare kommer få fler uppdrag. (Inte för att vi har några dåliga domare- men i teorin! :)7
Vad som möjligtvis kan ses som en nackdel är ju faktumet att det blir ett extra pusslande för tävlingsarrangörerna som ska ordna upplägget om det blir flera domare som ska tävla och döma. Men här tror jag att det kan bli så att tävlingsarrangörerna har möjlighet att ställa krav om det kommer fler domare.
Jag är personligen både tävlingsförare, instruktör och domare. Och just i den ordningen också. Jag sätter alltid eget tävlande och kurser före domaruppdrag vilket gör att jag dömer få tävlingar under ett år. Nu kommer det förmodligen bli andra bullar.
Tänk er själva att kunna tävla en klass med hunden och döma en annan. Du kan aktivera din hund, få ekonomisk ersättning för ditt uppdrag, reseersättning och kanske någon som erbjuder boende. High Five!
Angående reseersättning och arvode så är det något som bör diskuteras. Tävlar man ena klassen och dömmer den andra så är det tveksamt om man ska ha full reseersättning. Arrangören måste ju ta dit en till domare och är det en liten tävling måste ju ekonomin gå ihop. Här blir det förmodligen diskussioner framöver, men jag är säker på att det blir en bra lösning.
På dania cup i sommar ska jag döma 1-2 dagar. Alla som är inbjudna får en "resesumma" som är ganska väl tilltagen, boende hela veckan och mat PLUS att man får tävla inoff-klasserna samma dag som gör att man fortfarande kan kvala till slut-finalen. Kan man tacka nej till det?
Som sagt, jag ser positivt på detta. Jag är också säker på att det finns gott om domare som fortfarande bara vill döma en dag utan att tävla och jag tror att problemet med att " min egen hund springer på bana jag ritat" kommer elimineras helt. Dels för att sporten är ganska "familjär" och för att jag tror och hoppas att domare och tävlingsledare är både ärliga och inte rädda för att säga till om ett misstag håller på att ske.
Hur ser ni andra på detta?
Årskrönika. Typ.
Blev inspirerad av Eva-Marie Wergård att göra en årskrönika. Her we go!
2010- hundens och tandläkarns år
Januari
For över till Finland för att tävla med Femme och Excel. Excel visade sig vara halvt fågelhund och flög upp två bäddar på färjan för att äta sig mätt på hela helgens hundmat när husse och jag svullade av buffèn. Ingen tävling blev det för fågelhunden, men Femme överraskade med att ta hem ett Finskt agilitycert med många duktiga ekipage på plats.
Min bästa Kit fyllde ett år och Femme fyllde tre år denna månad! 
Snowy beast. Femme.
Februari
Slet som en idiot för att hinna färdigt med alla patienter inför examen. Lyckades också få sjukdomen "medaljongsjukan" och en utskällning av en professor då han tyckte jag skulle ta svininfluensan på större allvar och ha munskydd i matsalen. What?
Mars
Kit och gänget fick agilityträning i ridhuset med Annica Lewin. Hoppas det blir flere träningar framöver!
Söt va? Kit..
April
Joplin får konstaterat att hon har juvertumörer som måste opereras. Allt gick bra som ni kanske vet och Joplin är pigg från eländet (tumörerna var godartade). Dock har det kommit flera av dessa små knölar, men nu får Joplin leva ett gott pensionärsliv utan att tänka mer på det.
Maj
Examensarbetet tillsammans med min vapendragare Ola Bjärbo blev färdigt. Glädje och champagne till oss! För övrig kan jag berätta att det inte finns några samband mellan halten serotonin i blodet och nedbrytning i käkleden hos patienter med reumatoid artrit. Sådetså! :D 
Ola och Veronica redovisar
Juni
Tandläkarexamen avklarad. Fem års studier färdiga. En fantastisk och också tom känsla på samma gång. Detta ledde till att jag fick jobb på folktandvården som lustigt nog heter Adelsökliniken men också att jag kom att veckopendla till Västerås. Jobbigt att vara ifrån husse och hus. I Västerås bor jag i en garderob, eller om man så vill: mindre lägenhet med minimal lyx. Men den lägenheten har jag haft sedan 1996 så det är inga problem- jag är van!
Beware. Vi ska laga dina tänder när din tandläkare går i pension! :D
Svenska mästerskapen. Excel och jag gjorde något som man lyckas med mer sällan, eller åtminstone vi lyckas mer mer sällan. Vi lyckades pricka in det mesta rätt under samma tävling och gick därmed in och vann mästerskapen någon ynka tiondel före tvåan. Som så många andra har jag varit irriterande nära att lyckas fullt ut på SM tidigare, men nu låg altså vinden rätt på oss.
Femme som hoppade in i No Limit med Annica, Anna och Anders tog hem bronsmedaljen I lag.
Guld till guldtands-hunden!
Juli
Semester. Gjorde inte stort annat än att lata mig med husse. Vi hade vidsträckta planer på både att tävla i danmark och åka på european open. Men det blev inte så och det har jag inte ångrat. I Juli kom liksom baksmällan för en lång tids slit.
Det plöjdes böcker och latades på ”våra egna klippor”.
En tur till Gotland hann vi dock med och här såg vi både raukar och får. Gotland är nog vårat favoritställe om sommaren. Kan man annat än älska den ön?
Excel på Gotland
Augusti
Min älskade Joplin fyllde 10 fartfyllda år! <3
Femme blir Svensk och finsk agilitychampion.
September
Blir uppringd och tillfrågad om att åka till VM dagen innan avresa. Minimalt med framförhållning och halvt panik innan jag fick chefen att gå med på att ringa återbud till 50 patienter. (Det fick ju jag göra, men ändå.)
VM var en upplevelse. Att få stå på första parkett och faktisk coacha laget till guld är en känsla man inte glömmer i första taget! Det var stort av tjejerna att hålla hela vägen!
Individuellt blev det ingen storslam. Totalt 5 fel, men med en blygsam tid. Men i det stora hade jag nog kul för hela året på denna resa. Tack till brudarna i bussen och resten av gänget för denna oförglömliga resa!
Oktober
Börjar på allvar samarbetet med ReDog inför mästerskapen i Danmark och får första klassens upplägg av Stefan Rosèn och Maria Olsson Knutas. Mange takk!
Det byggs en innomhushall i Kungsör bara 35 minuter från min lilla garderob i Västerås. Kan det bli bättre?
Kit röntgas med superba A-höfter. Min lilla chokladbit!
November
Joplin äter en bit av en leksak och får åka till Strömsholm och operera sig. Igen. Detta har hänt en gång tidigare när hon var 9 månader. Tyvärr lär sig inte hundar av dessa typer av misstag och Joplin borde förses med dragkedja på magen. Räkning på 20.000:-. Tur att man har bra försäkringsbolag.
Nordiska mästerskapen i Danmark. Excel är i toppform och är stark som aldrig förr. Lyckas slå sig in mellan Janita och Jaakko i ena individuella loppet och låg 4a efter första loppet på NM. Tyvärr höll inte min prestation ända fram då jag ådrog oss en vägran och därefter en hel rad fel i andra loppet. Lyckligtvis höll lagets insats ändå till ett NM-silver och detta är min första medalj från egna landslagsinsatser. Förhoppningsvis blir det fler chanser att visa vad man kan. Hur Excel är nästa år kan jag inte sia om, men jag hoppas att hon håller en säsong till på toppen.
Laget tar emot medalj
December
Mitt förfall startar på allvar då jag plötsligt är närmare 60 än födseln. 3 december fyllde jag 30 år och det firades i all "stillhet" med husse på en massa galej i stockholm. Det var Ugglas revy, mat på en kanonrestaurant och därefter humor innan intagande på första klassens hotell. Tack för detta bästa husse!! <3
Kit är helt friskförklarad efter sin artroskopi i somras och vi har satt igång träningen på en helt ny nivå. Kit har en hel del bra egenskaper som jag vill förvalta. Framförallt är hon en riktig god vän! ;)
Innan december tog slut beslutades att dra ned på arbetstid som tandläkare till förmån för min egen firma. Det blir därför mer tid att träna mina egna hundar och andra!
Vi hörs i det nya året!!!
//Veronica
GOTT NYTT ÅR (och nya kurser)!!!
Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist och så mycket har hänt att jag inte ens kan gå in i detalj på det! :D
NM silver i lag med Excel och svenska largelandslaget är värt att nämna! :P
Tack till lagkamraterna och alla supporters för ännu en fantastisk resa med landslaget!!!
***
Jag tänker inte ge mig in på någon summering av året som gått just nu, för det är en himla massa faktiskt och det finns viktigare saker att koncentrera sig på just nu!!
Nämligen: Jag började ju jobba som tandläkare i Juni och det är så att jag redan bestämt mig för att dra ned en aning i arbetstid. :) Detta betyder att det kommer finnas mer tider för hundträning av mina fyra vildbasare och såklart fler uppdrag genom min firma! Jag har smickrande nog, fått flertalet förfrågningar under året som gått och varken kunnat svara bu eller bä.. Men nu är alltså läget det att jag kommer att arrangera fler kurser och tacka ja till flera kurser. Jag har redan börjat grovplanera inför det kommande året. Det kommer bli externa kurser och några kurser på hemmabanan i Adelsö.
KURS i UPPVÄRMD HUNDARENA
Ett kurstillbud är träning i Kungsörs hundarena. Här finns 22x32 m konstgräs inomhus i värme till frusna handlers och hundar! Givetvis blir kostnaden lite högre än om man kan vara ute, men jag törs påstå att man får ut en fantastisk träningskvalitet när underlaget är bra och man slipper frysa! Det är kanon! Upplägget blir att ni får anmäla er enskilt eller i en fastställd grupp till de timmar som finns bokade på arenan. Det är än så länge bara tal om måndagar och jag får se om de tillkommer datum om det visar sig finnas intresse.
Exempel: Om fyra personer tränar 2 timmar i hallen kostar detta 450 kr per person inklusive hallavgift, resekostnad för mig och arvode. (inkl moms). Det blir mycket träning av detta om gruppen är på "samma nivå" och vi kan träna effektivt. Om ni är fyra personer som önskar boka flera timmar på raken än två kan vi diskutera priset.
Upplägget efter önskemål, jag anpassar mig.
De tider som hittils finns att boka är:
Måndag 7 februari kl 15-19
Måndag 21 februari kl 15-19
Måndag 28 mars kl 14-18
Måndag 4 april kl 18-22
Måndag 11 april kl 18-22
Måndag 18 april kl 18-22
Maila mig intresseanmälan på: vronkisen(at) hotmail.com
Helst egna grupper som ni vet "fungerar"! :P
Jag återkommer sedan när jag vet mer!
Nu återstår bara att önska alla:
NM silver i lag med Excel och svenska largelandslaget är värt att nämna! :P
Tack till lagkamraterna och alla supporters för ännu en fantastisk resa med landslaget!!!
***
Jag tänker inte ge mig in på någon summering av året som gått just nu, för det är en himla massa faktiskt och det finns viktigare saker att koncentrera sig på just nu!!
Nämligen: Jag började ju jobba som tandläkare i Juni och det är så att jag redan bestämt mig för att dra ned en aning i arbetstid. :) Detta betyder att det kommer finnas mer tider för hundträning av mina fyra vildbasare och såklart fler uppdrag genom min firma! Jag har smickrande nog, fått flertalet förfrågningar under året som gått och varken kunnat svara bu eller bä.. Men nu är alltså läget det att jag kommer att arrangera fler kurser och tacka ja till flera kurser. Jag har redan börjat grovplanera inför det kommande året. Det kommer bli externa kurser och några kurser på hemmabanan i Adelsö.
KURS i UPPVÄRMD HUNDARENA
Ett kurstillbud är träning i Kungsörs hundarena. Här finns 22x32 m konstgräs inomhus i värme till frusna handlers och hundar! Givetvis blir kostnaden lite högre än om man kan vara ute, men jag törs påstå att man får ut en fantastisk träningskvalitet när underlaget är bra och man slipper frysa! Det är kanon! Upplägget blir att ni får anmäla er enskilt eller i en fastställd grupp till de timmar som finns bokade på arenan. Det är än så länge bara tal om måndagar och jag får se om de tillkommer datum om det visar sig finnas intresse.
Exempel: Om fyra personer tränar 2 timmar i hallen kostar detta 450 kr per person inklusive hallavgift, resekostnad för mig och arvode. (inkl moms). Det blir mycket träning av detta om gruppen är på "samma nivå" och vi kan träna effektivt. Om ni är fyra personer som önskar boka flera timmar på raken än två kan vi diskutera priset.
Upplägget efter önskemål, jag anpassar mig.
De tider som hittils finns att boka är:
Måndag 7 februari kl 15-19
Måndag 21 februari kl 15-19
Måndag 28 mars kl 14-18
Måndag 4 april kl 18-22
Måndag 11 april kl 18-22
Måndag 18 april kl 18-22
Maila mig intresseanmälan på: vronkisen(at) hotmail.com
Helst egna grupper som ni vet "fungerar"! :P
Jag återkommer sedan när jag vet mer!
Nu återstår bara att önska alla:
Flockform
Nu jäklar händer det grejjer i flocken!
Excel går ju på Redog för att vara i toppform till NordM och nu börjar den träningen verkligen ge resultat. Ökad muskelmassa, men framförallt starkare hoppteknik! Det märkte jag igår när jag tränade ute på Västerås BK. Excel har ju en mycket mystisk teknik för att ta sig över hinder. Vi spiller redan tid på det vilket gör att styrka i hopp blir avgörande för att spara tid. Och igår blev jag väldigt nöjd med hoppen! Kändes som innan SM!
En mindre rolig sak är att jag testade Excel för erlichias någon vecka efter VM. Jag tyckte att hon inte kändes stark under loppen med dålig teknik och kraftlöshet mot slutet. Väl hemma har jag funderat på detta och fick det inte helt att gå ihop. Beslöt mig för att testa henne. Det visade sig att hon hade antikroppar mot detta. Dock den lägsta möjliga graden (Ex hade detta 2006 och 2008 också). Enligt veterinären är det inget man behandlar nu utan troligtvis har Excel haft en övergående episod av den sketna sjukdomen nyligen. Tro tusan att hunden inte känns som vanligt på VM! Nu känns dock Excel stark och är busig som vanligt.
Tänk att det ska vara så svårt att fatta när en BC blir sjuk. Det är inte enkelt!!
Kit får också sin del av Redog och det spjälstaketet har äntligen byggt muskler lite överallt! Kit blev röntgad med A-höfter här om veckan också, vilket känns förjäkla nice. Om allt går enligt planerna ska vi debutera i agility under februari om rehaben går som tänkt och hunden känns startklar. Ska bli intressant att sätta henne i träning igen och se vad som smält in i kunskapsbanken sedan juni när vi senast tränade ordentligt. (det är ju för bövelen 4 månader sedan..) Ska bli himla skoj!
Femme går som vanligt kanonbra på träningarna hemma. Hon är en ren fröjd att köra och tar sig an banorna på ett exemplariskt sätt när hon är på det humöret! Tycker hennes grundfart ökat och balansbommens KF likaså. Rättvik och Danmark är kommande tävlingar. Och vi är fan så revansch-sugna! :D
Här om veckan fick jag för mig att anmäla till VP. Och tro inte att det är länge till det VP:t-
Nä, det är i helgen.. Innan detta VP kommer vi ha exakt 5 pass sedan Maj i ryggen. Idiotiskt inser jag eftersom Femmes vallträning varit i stort sett obefintlig. Det sköna är att jag inte behöver jaga GK VP utan kan ta det lungt. Blir hon inte godkänd får jag försöka igen. Men vi kan nog hanka oss runt om vi bara får hem fåren! :D
Jag har just byggt ett hus, men inte lagt grundplattan på stabil mark. Kan bli svajigt. ;)
Men kul kommer vi nog ha.. Hoppas jag.. ;)
Joplin= bäst. End of that story!
Matten är på boot-camp med sig själv. "Friskis" och joggar. Tänk vad motivation gör för att man ska motionera!
Det var en liten uppdatering om flockformen för de närmast sörjande som undrar hur det går. I övrigt kör jag som en idiot på folktandvården och borrar och gräver guld.
// Dr. Drill-Fill-n´Bill
VM i sista stund
För en vecka sedan ringde telefonen när jag hade lunch på jobbet och en röst frågade:
-Är du redo att åka till VM?
-Eh, va?
-Ja, vi vill gärna ha dig med. Kan du åka? Det är en hund som inte är helt bra.
-När då?
-Imorgon kl 14:25 från Stockholm.
*PANIK*
___________________________________________________________________________________________
Ja, så gick det till när telefonen ringde och Bache fick panik och började springa i en cirkel. Det var inte lite som skulle ordnas. Ledighet. Packningen som jag hade i stockholm, hundvakter, passet. Tågbiljett.
Allt ordnade sig till slut och jag fick genskjuta tåget från Stockholm i Norrköping för att hinna med. Jag hade 6 minuter till godo eftersom jag åter igen lyckades ta fel på Norrköping och Nyköping. Varför i helvete ligger inte Norrköping mer norrut än Nyköping, tänkte jag när hastighetsmätaren närmade sig 170km/h.
-Där står Veronica Bache?!?
Det var Patrik, Annika, Malin och Rickard mina goda landslagskamrater som undrade vad Veronica Bache gjorde med hund på en tågstation i Norrkping när de såg mig genom kupéfönstret. Ingen hade nämligen fått veta att jag skulle hoppa på tåget till VM. Inte ens jag själv ett dygn tidigare.
Hur som helst. Vi begav oss till Malmö, via Travemünde och slutligen till Rieden där VM 2010 skulle avgöras. Jag visste fortfarande inte om jag skulle få köra. Det dröjde till Torsdag kväll, efter träningen som jag fick veta att Excel och jag skulle få köra individuellt. Mentalt har jag varit förberedd i två år. Men hur var det med fysiken?
Som nyutexaminerad tandläkare har det snurrat i skallen likt ett high-speed vinkelstycke sedan juni. Och då är det inte främst agility utan ord som "försäkringskassan, approximal karies, kronterapi och datasystemet T4."
Ellen och jag har ju tävlat ganska sparsamt, men senaste statisktik är att vi vunnit 2/3 av våra senaste starter. Så illa kunde det ju inte vara? Och SM-guld tar man ju inte varje år precis!
Men nu skulle vi iallafall få starta, och även om jag var ledsen att Elvis inte kunde starta så var jag såklart glad över att jag fick stå i startgroparna på ett VM ännu en gång. Innan detta avgjordes ju lag för largehundarna och vi är inte lite stolta över att Swift, Caddi och Ina är världsmästare i lag! Grattis till Er!!!
(Eftersom jag var reserv till laget fick ju även jag en pokal där det står världsmästare i lag 2010. Kanske man kan lura barnbarnen med det när man närmar sig slutet?)
Lopp nr 1- hopploppet
Film av Fanny Gott (klickerklok.se)
Det var hyffsat jättesurt att få en rivning på tredje hindret. Svar ja. Själv var jag mest orolig för hinder nr 7 som vi klarade galant. När Excel kom in i första tunneln hann tankarna ikapp lite får jag säga och vägen till slalom blir inte bra alls. Efter detta går det ganska bra fram till tillbakasvängen 3 hinder efter slalom. Här har vi en stor svaghet hos oss båda och Excel blir hängande i luften allt för länge. Är ändå nöjd med mitt vägval eftersom jag kunde trycka på rakt fram till nästa tunnel, som var mitt mål. På slutet efter muren kände jag att vi inte hade så mycket kvar i benen och vi slutade på en i sällskapet blygsam tid och 5 förargliga fel. Inget att göra åt saken.
Finaldagen
Dagsformen kändes hyffsad ända fram till framhoppningen. Då tyckte jag Excel verkade väldigt spänd och hon var rejält uppspelt in till start. Banan hade jag gärna kört med Femme istället för med Excel, men som alla vet var ju det omöjligt. (Femme var ju i Sverige ;)) Nåväl, bara att gå in och satsa järnet.
Loppet kändes verkligen bra fram till A-et (med årets svagaste kontaktfält) då Excel liksom "dog". Hon hade inget kvar i benen och när vi ska till oxern efter tunneln vet jag att jag hann tänka "nu är hon riktigt trött". Det var som om hon såg var hon skulle men inte kunde svänga. Även jag kände att krafterna inte var helt hundra och jag törs svära på att jag tappade otroligt mycket tid efter sista tunneln och mot slutet. Ett resultat av felplacering och dålig kondis?! En nolla är ju en nolla i vilket fall, men känslan direkt i mål var ren besvikelse. En besvikelse som jag egentligen inte får ha och som tur är släppte inom några timmar.
Summa summarum: Excel och jag var kanske inte helt hundra förberedda fysiskt för VM kan erkännas. Vi gjorde vårt bästa och fick trots allt inte veta något förrän det bara var 5 dagar kvar. Excel går ju på Redog för uppbyggnad inför nordiska och är just u i en uppbyggnadsfas vilket kan försvaga musklerna tillfälligt enligt Maria. Hon fick ett hästpass på måndagen innan VM när vi inte visste att vi ett dygn senare skulle åka till VM. Och det svider att erkänna, men Excel är precis 8 år fyllda och visst krävs det ett högt mått av träning för att hålla uppe kondition och muskler!
Jag tänker inte be om ursäkt för att jag inte placerade mig bättre än 41/121 på VM, men jag hade såklart hoppats på bättre. På ett VM ska de som är bäst förberedda vinna och det törs jag påstå skedde. Är mycket imponerad av många av mina medtävlande och deras lopp. Men tro inte att jag ger upp för det- nejdå.
Jag är mer peppad än någonsin! Nu ska jag fanimej göra allt jag kan för att visa på nordiska! :D
Tack till alla som peppade mig på plats och genom SMS! Det är guld värt!
Nedan några bilder. En där vi laddar och några på min jaakko-turn i agilityklassen. Där fick jag faktiskt ett "Ahhhhhhhh!" från publiken, vilket var jäkligt coolt! Kanske var det Excels fantastiska hoppteknik som förundrade alla? *haha* Kolla stilen! Hunden är ju en luftakrobat. Att det kostar massa tid får man inte hänga upp sig på... ;)
Ja. Excel är en sann dåre och ingen kan ta hennes stil ifrån henne. Tycker det känns ganska meningslöst att lägga ned mer tid på tekniken nu när hon är 8 år. Jag får hellre lägga möda på att försöka mjuka upp svängarna, det blir något att jobba på!
Tills vidare håller jag tummarna för att Excel håller för tävling ett tag till och får fler chanser att få "ahhhh" från publiken samt att Femme kan släppa till på tävling och köra på som hon gör hemma.
Och på nordiska- DÅ JÄVLAR! :D
More to come! ;)
Snabba plus om VM-resan
Landslagsdeltagarna- vilket jäkla gäng!
Underlaget- världsklass
Arenan- klockren
Hotellet- kanon
Excel- the one and only
NM-laget klart
Jaha, då var äntligen laget uttaget till NM.
Vi är många som har undrat hur det ska bli och själv började jag bli förbannad på att vi aldrig fick höra något. Dock har det varit strul bakom kulisserna både med folk som har slutat och en knäpp dansk regel som förbjuder hundar som "saknar någon kroppsdel". I det ingår saknade sporrar och kuperade svansar om jag förstått det hela rätt.
Detta ledde tyvärr till en del omstruktureringar i large som gjorde att laget till NM inte blir det som åker till VM. Personligen gynnas jag av detta och blev uttagen med Excel till landslaget som ska köra på NordM i Danmark i November. Det känns såklart grymt skoj för min egen del!!!
Många är säkert väldigt ledsna och besvikna på att det blivit som det nu blev, till mitt eget försvar kan jag skriva som jag gjorde i ett SMS här om dagen:
"Fråga inte mig hur de plockar ut lag och reserver, jag kör bara agility"
Jag tänker inte känna mig skyldig åt det faktum att jag sattes som första reserv både till VM och NM trots att jag inte hamnade på 1:a reservplats på resultatlistan efter uttagningarna. Jag antar att uttagningskommitén tycker att jag och Excel har något att tillföra laget och därför tänker jag göra allt för att infria förväntningarna.
Jag tycker de bästa ska åka till mästerakapen och därför tycker jag det är piss och päronsoda att en av våra topp-profiler hindras av dumma regler och blir bortplockad från Nordiska. Men jag kan inte göra något åt saken. Det vi kan göra är att försöka ändra på reglerna, tyvärr är det alldeles för kort tid.
Tills dess får jag göra det jag gör bättre än att spekulera- köra agility så det ryker!!!
Largelaget till NM 2010
Malin Elfström och Swift
Åsa Gunnarsson och Cadi
Sven Kalsson och Flax
Veronica Bache och Excel
Reserv på plats: Malin Tångring och Arwen
2:a reserv Michaela Jansson och Lava
Mattes bästa korthårs-dåre ska köra NordM: wohooooooo!
Ovan ses bild från VM i Helsinki 2008. Full fokus.
Vi är många som har undrat hur det ska bli och själv började jag bli förbannad på att vi aldrig fick höra något. Dock har det varit strul bakom kulisserna både med folk som har slutat och en knäpp dansk regel som förbjuder hundar som "saknar någon kroppsdel". I det ingår saknade sporrar och kuperade svansar om jag förstått det hela rätt.
Detta ledde tyvärr till en del omstruktureringar i large som gjorde att laget till NM inte blir det som åker till VM. Personligen gynnas jag av detta och blev uttagen med Excel till landslaget som ska köra på NordM i Danmark i November. Det känns såklart grymt skoj för min egen del!!!
Många är säkert väldigt ledsna och besvikna på att det blivit som det nu blev, till mitt eget försvar kan jag skriva som jag gjorde i ett SMS här om dagen:
"Fråga inte mig hur de plockar ut lag och reserver, jag kör bara agility"
Jag tänker inte känna mig skyldig åt det faktum att jag sattes som första reserv både till VM och NM trots att jag inte hamnade på 1:a reservplats på resultatlistan efter uttagningarna. Jag antar att uttagningskommitén tycker att jag och Excel har något att tillföra laget och därför tänker jag göra allt för att infria förväntningarna.
Jag tycker de bästa ska åka till mästerakapen och därför tycker jag det är piss och päronsoda att en av våra topp-profiler hindras av dumma regler och blir bortplockad från Nordiska. Men jag kan inte göra något åt saken. Det vi kan göra är att försöka ändra på reglerna, tyvärr är det alldeles för kort tid.
Tills dess får jag göra det jag gör bättre än att spekulera- köra agility så det ryker!!!
Largelaget till NM 2010
Malin Elfström och Swift
Åsa Gunnarsson och Cadi
Sven Kalsson och Flax
Veronica Bache och Excel
Reserv på plats: Malin Tångring och Arwen
2:a reserv Michaela Jansson och Lava
Mattes bästa korthårs-dåre ska köra NordM: wohooooooo!
Ovan ses bild från VM i Helsinki 2008. Full fokus.
Ny sponsor!
Jag är stolt över att kunna berätta att mina duktiga hundar fått en ny sponsor- ReDog of sweden! ReDog besitter otroliga kunskaper inom friskvård och rehabilitering och börjar bli kända över hela världen törs jag påstå! Verksamheten bedrivs (mestadels) i Västerås där rehabiliteringsavdelning och butik finns. Jag bor ju där i veckorna och därför är det extra kul att inleda ett samarbete med ReDog!
På friskvårdsavdelningen finns det bl.a water-threadmill, vibrationsplatta och en specialdesignad våg som mäter hur mycket tryck hunden belastar sina olika tassar med. Förutom det så har ReDog ett eget märke som tillverkar bl.a dragselar, täcken och viktmanchetter för att bygga upp hundens muskulatur. Allt utvecklat och designat för hundens bästa.
I spetsen för det hela står Stefan Rosén som är en fantastiskt kunnig, trevlig och omtyckt person. Stefan håller kurser runt om i världen och har alltid ett leende på läpparna! Jag kan inte poängtera hur mycket jag uppskattar att kunna få proffessionell hjälp att bygga upp mina tävlingshundar så att de kan prestera på maxnivå och hålla fysiken på topp.
Excel och Kit har precis börjat jobba i water-threadmill och tanken är att mina hundar ska få utformade träningsprogram för att toppa formen till viktiga tävlingar och att hålla för beslastningen det innebär att vara tävlingshund. Att kunna låta hunden få avslappning eller bygga upp hunden på en vibrationsplatta på drop-in-tider är något man kan göra på Redog och det känns ju bra för oss hundägare som förutom en god gärning för hunden kan luta oss tillbaka i en egen massage-stol under tiden! Vill du ha proffesionell hjälp med friskvård/ rehabilitering av din hund så kan jag varmt rekommendera ReDog- de vet vad de pysslar med!
Tack teamet på ReDog och Stefan för att ni tror på oss!
Besök ReDogs hemsida på nätet: www.redog.se
Här är det Maria Olsson Knutas som masserar Kits mamma Somollis Smilla på en av ReDogs massagemadrasser!
(Bild tillhör www.redog.se)
På friskvårdsavdelningen finns det bl.a water-threadmill, vibrationsplatta och en specialdesignad våg som mäter hur mycket tryck hunden belastar sina olika tassar med. Förutom det så har ReDog ett eget märke som tillverkar bl.a dragselar, täcken och viktmanchetter för att bygga upp hundens muskulatur. Allt utvecklat och designat för hundens bästa.
I spetsen för det hela står Stefan Rosén som är en fantastiskt kunnig, trevlig och omtyckt person. Stefan håller kurser runt om i världen och har alltid ett leende på läpparna! Jag kan inte poängtera hur mycket jag uppskattar att kunna få proffessionell hjälp att bygga upp mina tävlingshundar så att de kan prestera på maxnivå och hålla fysiken på topp.
Excel och Kit har precis börjat jobba i water-threadmill och tanken är att mina hundar ska få utformade träningsprogram för att toppa formen till viktiga tävlingar och att hålla för beslastningen det innebär att vara tävlingshund. Att kunna låta hunden få avslappning eller bygga upp hunden på en vibrationsplatta på drop-in-tider är något man kan göra på Redog och det känns ju bra för oss hundägare som förutom en god gärning för hunden kan luta oss tillbaka i en egen massage-stol under tiden! Vill du ha proffesionell hjälp med friskvård/ rehabilitering av din hund så kan jag varmt rekommendera ReDog- de vet vad de pysslar med!
Tack teamet på ReDog och Stefan för att ni tror på oss!
Besök ReDogs hemsida på nätet: www.redog.se
Här är det Maria Olsson Knutas som masserar Kits mamma Somollis Smilla på en av ReDogs massagemadrasser!
(Bild tillhör www.redog.se)
SM-guld till Excel!
"YES! Vi gjorde det! Fan vad bra du är hunden!"
Den svettiga och smått blekfeta handlern kommer just i mål efter den avslutande finalrundan under svenska mästerskapen och lyfter nävarna i skyn av glädje. Hunden, den svartvita och korthåriga hade just gått i mål felfritt och såg mest förvånad ut efter sista hindret. Matten gav hunden en klapp, försökte förgäves rufsa till pälsen, rullade runt ett varv i gräset själv och inväntade spänt resultatet. Hade insatsen räckt för att gå upp i topp?
Speakern från Linköping rotade i sina papper, sade först fel.. rättade sig.. och berättar sedan att det räckte till att gå upp i ledning. Med ynkliga 1/10 sekund.
Matten uppförde sig märkligt, skrek YES så det hördes till lydnadsringen och fick en stor kram av bästa vännen. Hunden förstod fortfarande ingenting och tyckte hon kunde få hoppa några hinder till istället för att tramsa.
Nu väntade 5 nervpirrande minuter. 4 ekipage som låg före skulle göra sin finalrunda och matten visste att ledaren hade 0,8 sekunder till godo. Den ena efter den andra fick fel och Excel blev frenetiskt matad med godis. Nu var det sista hundens tur och matten tittade halvt förskräckt upp bakom tältdukarna. "Det räcker inte" hörde hon en ifrån publiken säga. I den stunden visste inte matten vad det syftades på.
När ledarhunden gick i mål nollad tänker matten "inte igen" och syftar på SM 2008 då Joplin, den fräknigaste av dem alla tog silver och blev slagen på mållinjen av den fantastiska Jenny Damm.
Sedan stod det klart. Excel hade blivit svensk mästare 2010. Den spunkigaste, konstigaste, gulligaste, roligaste, mest otursförföljda och korthårigaste hade gjort det! ÄNTLIGEN!
Grattis till alla som deltog och gjorde fina lopp! Grattis till medaljtagarna! Grattis till Karlstadshänget för ett oförglömligt SM! Grattis till domarna som gjorde perfekta banor med lagom mycket spänning för ett mästerskap! Grattis till Karlstads parkeringsvakter som blev 400 SEK rikare för att jag parkerade svenska mästaren i bilen under ett träd i skuggan på tävlingsplatsen!
Detta var inte pokalen utan- den i helt rätt färg- muggen alla fick.
***********
BILDKAVALKAD. (Bilderna har källhänvisning. De som saknar det tillhör xlntdog.se)
Excel tar däcket på finalen.
Excel blåser såpbubblor istället för att koncentrera sig på positionen 2på2av. *herreguh*
Matten är glad efter målgång och hunden funderar på vad som hände
Ärovarvet som gör Excel rättvisa. Sådär är hon. Faktiskt.
www.hundfoto.se
Hunden blir omklappad. Matten blir gratulerad. Tack till alla som grattade-betyder massor!
Supportrarna är allt. Largelaget NO LIMIT gick in IGEN och tog medalj. Brons blev det till Annica med Ess, Anna med Gandalf, Anders med Nike och så Veronica med Femme. Fast jag var bara inhoppare och det skall tillägga att mina resultat inte ens räknades, för de klarade sig bra utan mig. Men inte är jag mindre glad för det! Nädå!
Nedan ses supportarna göra sig redo inför lagfinalen!
Världens bästa och goaste smilfink var med i finalen och gjorde ett kanonlopp. Matten klantade sig med en godispåse. Slut på historien!
"Jaha. En dag på jobbet. Vad händer härnäst?" :D
Den svettiga och smått blekfeta handlern kommer just i mål efter den avslutande finalrundan under svenska mästerskapen och lyfter nävarna i skyn av glädje. Hunden, den svartvita och korthåriga hade just gått i mål felfritt och såg mest förvånad ut efter sista hindret. Matten gav hunden en klapp, försökte förgäves rufsa till pälsen, rullade runt ett varv i gräset själv och inväntade spänt resultatet. Hade insatsen räckt för att gå upp i topp?
Speakern från Linköping rotade i sina papper, sade först fel.. rättade sig.. och berättar sedan att det räckte till att gå upp i ledning. Med ynkliga 1/10 sekund.
Matten uppförde sig märkligt, skrek YES så det hördes till lydnadsringen och fick en stor kram av bästa vännen. Hunden förstod fortfarande ingenting och tyckte hon kunde få hoppa några hinder till istället för att tramsa.
Nu väntade 5 nervpirrande minuter. 4 ekipage som låg före skulle göra sin finalrunda och matten visste att ledaren hade 0,8 sekunder till godo. Den ena efter den andra fick fel och Excel blev frenetiskt matad med godis. Nu var det sista hundens tur och matten tittade halvt förskräckt upp bakom tältdukarna. "Det räcker inte" hörde hon en ifrån publiken säga. I den stunden visste inte matten vad det syftades på.
När ledarhunden gick i mål nollad tänker matten "inte igen" och syftar på SM 2008 då Joplin, den fräknigaste av dem alla tog silver och blev slagen på mållinjen av den fantastiska Jenny Damm.
Sedan stod det klart. Excel hade blivit svensk mästare 2010. Den spunkigaste, konstigaste, gulligaste, roligaste, mest otursförföljda och korthårigaste hade gjort det! ÄNTLIGEN!
Grattis till alla som deltog och gjorde fina lopp! Grattis till medaljtagarna! Grattis till Karlstadshänget för ett oförglömligt SM! Grattis till domarna som gjorde perfekta banor med lagom mycket spänning för ett mästerskap! Grattis till Karlstads parkeringsvakter som blev 400 SEK rikare för att jag parkerade svenska mästaren i bilen under ett träd i skuggan på tävlingsplatsen!
Detta var inte pokalen utan- den i helt rätt färg- muggen alla fick.
***********
BILDKAVALKAD. (Bilderna har källhänvisning. De som saknar det tillhör xlntdog.se)
Excel tar däcket på finalen.
Excel blåser såpbubblor istället för att koncentrera sig på positionen 2på2av. *herreguh*
Matten är glad efter målgång och hunden funderar på vad som hände
Ärovarvet som gör Excel rättvisa. Sådär är hon. Faktiskt.
www.hundfoto.se
Hunden blir omklappad. Matten blir gratulerad. Tack till alla som grattade-betyder massor!
Supportrarna är allt. Largelaget NO LIMIT gick in IGEN och tog medalj. Brons blev det till Annica med Ess, Anna med Gandalf, Anders med Nike och så Veronica med Femme. Fast jag var bara inhoppare och det skall tillägga att mina resultat inte ens räknades, för de klarade sig bra utan mig. Men inte är jag mindre glad för det! Nädå!
Nedan ses supportarna göra sig redo inför lagfinalen!
Världens bästa och goaste smilfink var med i finalen och gjorde ett kanonlopp. Matten klantade sig med en godispåse. Slut på historien!
"Jaha. En dag på jobbet. Vad händer härnäst?" :D
Börja jobba
Nu har jag äntligen tagit tandläkarexamen och det betyder slutet på fem års studier och början på ett yrkesliv. Det känns både som en lättnad samtidigt som det är lite spännande. Jag kommer att bo och jobba i Västerås i veckorna och veckopendlar alltså. På helgerna blir det väl mest i husvagn på någon tävling ;) - men vi har kvar huset på Adelsö där Kristian bor i veckorna.
När jag nu börjar jobba drar jag av dessa skäl ned på att hålla kurser. Helgerna blir tid för vila och egen tävling och träning. Självklart kommer jag att ha några kurser framöver, men just nu måste jag komma in i att jobba heltid- något jag inte gjort sedan 2005.
Annars har det inte hänt något på agilityfronten. Jag har helt enkelt inte orkat tävla eller träna under skoltidens slut. Det har varit mycket stress för att bli klar, skriva examensarbete och i övrigt bli färdig med patienterna. Det tog mycket energi och agility var det sista jag ville bekymra mig över och hade tid för.
Detta har resulterat i att vi endast haft 4 tävlingsdagar på de senaste 3 månaderna innan SM (8 lopp). Det är ju på tok för lite, men jag får förlita mig till rutinen på SM och landslagsuttagningar och hoppas att jag inte tappat all tajming! Hundarna kan hindren och jag har nu tränat två dagar i rad och känner mig lite lugnare när jag känner att jag kommer in i det ganska snabbt. Det är matte som är fet och otränad- inte hundarna! :D
Så fort examen var avklarad kom aglitylusten tillbaka- nu ska vi kötta!! :D
FlockForm:
Excel gör sällan fel och känns stark i kroppen. Ex är 7 år och bättre än någonsin på mycket. Hoppas jag hinner med henne! ;)
Femme går säkert och stabilt, kan riva ibland när hon ligger för tight. Så mycket kapacitet och kunskap som den hunden har-hoppas den kan komma till sin rätt och visas i år? Tighta banor är Femmes melodi.
Joplin är frågetecken. Jag får se om hon startar SM. Joplin tappade mycket efter sin juvertumörsoperation och frågan är om hon någonsin kommer tillbaka till matchform.. :( Men det är 12 dagar kvar och hon ser finare ut för var dag. Hon har gått ganska bra på de två små träningarna vi haft- men att tro att hon kan vara som förra årets SM när vi vann guld med No Limit är att ha för höga förväntingar. Men Loppan förvånar mig varje dag och har en vilja av stål- så man ska aldrig säga aldrig!! Jag älskar den hunden och hennes arbetsvilja!
Hon heter Finnbogårdens Kit Kat (Elvis-Smilla). Den brunkindade av mina fyra. Hon har också agilityvilat efter en incident som gjorde att jag höll på att sabba allt. Kit har verkligen vilat sig i form och har gått från klarhet till klarhet och hon går bättre än någonsin! Fan vad den lilla hunden kan springa fort och samtidigt kännas som en mjuk rallybil. Jag blev mycket inspirerad av dessa två träningar och idag sade Johanna:
"-Du gjorde nog helt rätt som skaffade dendär!"
Jag kunde inte uttryckt det bättre själv. Kit är en rolig hund och jag håller mina tummar för att hon kommer hålla fysiskt och även palla trycket mentalt. 2011 blir ett kul år med henne tror jag! :D
På återseende! Glöm inte att din hund är världens bästa. Det är nämligen lätt att glömma det ibland i detta resultatinriktade samhälle!
När jag nu börjar jobba drar jag av dessa skäl ned på att hålla kurser. Helgerna blir tid för vila och egen tävling och träning. Självklart kommer jag att ha några kurser framöver, men just nu måste jag komma in i att jobba heltid- något jag inte gjort sedan 2005.
Annars har det inte hänt något på agilityfronten. Jag har helt enkelt inte orkat tävla eller träna under skoltidens slut. Det har varit mycket stress för att bli klar, skriva examensarbete och i övrigt bli färdig med patienterna. Det tog mycket energi och agility var det sista jag ville bekymra mig över och hade tid för.
Detta har resulterat i att vi endast haft 4 tävlingsdagar på de senaste 3 månaderna innan SM (8 lopp). Det är ju på tok för lite, men jag får förlita mig till rutinen på SM och landslagsuttagningar och hoppas att jag inte tappat all tajming! Hundarna kan hindren och jag har nu tränat två dagar i rad och känner mig lite lugnare när jag känner att jag kommer in i det ganska snabbt. Det är matte som är fet och otränad- inte hundarna! :D
Så fort examen var avklarad kom aglitylusten tillbaka- nu ska vi kötta!! :D
FlockForm:
Excel gör sällan fel och känns stark i kroppen. Ex är 7 år och bättre än någonsin på mycket. Hoppas jag hinner med henne! ;)
Femme går säkert och stabilt, kan riva ibland när hon ligger för tight. Så mycket kapacitet och kunskap som den hunden har-hoppas den kan komma till sin rätt och visas i år? Tighta banor är Femmes melodi.
Joplin är frågetecken. Jag får se om hon startar SM. Joplin tappade mycket efter sin juvertumörsoperation och frågan är om hon någonsin kommer tillbaka till matchform.. :( Men det är 12 dagar kvar och hon ser finare ut för var dag. Hon har gått ganska bra på de två små träningarna vi haft- men att tro att hon kan vara som förra årets SM när vi vann guld med No Limit är att ha för höga förväntingar. Men Loppan förvånar mig varje dag och har en vilja av stål- så man ska aldrig säga aldrig!! Jag älskar den hunden och hennes arbetsvilja!
Hon heter Finnbogårdens Kit Kat (Elvis-Smilla). Den brunkindade av mina fyra. Hon har också agilityvilat efter en incident som gjorde att jag höll på att sabba allt. Kit har verkligen vilat sig i form och har gått från klarhet till klarhet och hon går bättre än någonsin! Fan vad den lilla hunden kan springa fort och samtidigt kännas som en mjuk rallybil. Jag blev mycket inspirerad av dessa två träningar och idag sade Johanna:
"-Du gjorde nog helt rätt som skaffade dendär!"
Jag kunde inte uttryckt det bättre själv. Kit är en rolig hund och jag håller mina tummar för att hon kommer hålla fysiskt och även palla trycket mentalt. 2011 blir ett kul år med henne tror jag! :D
På återseende! Glöm inte att din hund är världens bästa. Det är nämligen lätt att glömma det ibland i detta resultatinriktade samhälle!
En dag i Knivsta
Eftersom jag inte anmälde i tid så fick jag efteranmäla till lördagens tävling i Knivsta, vilket jag var glad för.
Dagen bjöd på sol och solbränna och många timmar bredvid banan. Agility är en sport som tar tid- det är bara att gilla läget. Arrangörerna är dock mycket proffsiga, annars hade lördagens arrangemang ännu pågått! :D
Excel
Jag kan bara säga en sak: vinterns träning har bannemej gett resultat. Jag vet inte om jag tycker Excel har varit såhär stark och haft sådant här tryck någonsin? Hon känns perfekt i kroppen ( tycker Maria också) och hon är helt supertaggad.
Första loppet var helt galet. Det var som att köra Excel för 5-6 år sedan. Hon sprang som en dåre och tog alla hinder hon såg utan att lyssna- drog på slalom som stod säkert 10 meter bort, hoppade ur efter halva och jag beslöt mig för att det var dags att gå av planen när vi diskat oss tre gånger! Excel var bara SÅ jäkla nöjd med livet att hon sket i mig och gjorde hindren själv! ;) Banan föll mig i smak dock- synd att vi inte hann visa vad vi kunde! ;)
Andra loppet. En bana som radade upp svaghetsprövning efter svaghetsprövning för Excel och mig och var relativt enkelspårig. Excel var som en missil och jag gjorde mitt bästa för att försöka styra. Jag blev sen på en del ställen och en sväng blev inte alls som jag tänkt- men jag sprang för livet för att ta mig i mål. Och det gjorde vi . Tiden räckte till en andra plats vilket jag är mycket nöjd med eftersom jag trodde tiden skulle ha runnit iväg ännu mer, men Excel är snabb på balanshindren vilket troligtvis räddade oss från att halka ned ännu längre!
Tredje loppet, en hoppbana. Helt klart en annorluna bana. Jag är så sned på mig själv när jag tänker tillbaka. Det som hände får inte hända, jag misslyckades i min "uppvärmning" på en punkt.. det ska inte hända igen- jag lovar dig, Excel. <3.
Alltså. Helvete vilket lopp! Allt stämde, Excel gick så jäkla snabbt och lyhört, vägarna var supervassa och jag körde med autopilot och hörde publiken säga "snyggt, jobba nu..hela vägen". När det är så är det verkligen så jävla kul!!!!! Så kom vi till min punkt i uppvärmningen där jag slarvade och vips så hade Excel givetvis tagit kurs på fel hinder.. Disk. Attans. Excel och jag gör så sällan så bra som tredje loppet, men nu var det 100 procent mitt fel att vi diskade oss. Det är sådana lopp som det tredje som gör att man vill fortsätta köra agility! Det är den känslan man vill åt. Tyvärr får jag aldrig veta HUR bra loppet var eftersom vi diskade oss, men Excel är fanemej på språng- DET vet jag. <3
Femme
Min lilla svarträv gjorde sitt bästa, men det räckte inte till. Rivning och en disk i första loppet och sedan gick hon ur slalom i andra klassen vilket fortfarande stör mig. Har tränat slalom som en tok och självklart är det inga problem hemma. Men hemma räcker det inte att vara duktig. Tredje klassen gick fint fram till ett ställe där jag slarvade med att plocka in henne över ett hinder. Eftersom Femme troligtvis är rädd för att göra fel så sprang hon hellre förbi än att hoppa- vilket givetvis är ett problem. Men, men.
Det kommer fler tävlingar och jag hoppas att vi tar oss ur tävlingssvackan som vi varit i sedan några månader. Det slog mig just att hon löpte i Mars och inte har gått bra sedan dess. Om detta har ett samband vet jag ej, men jag ska vara observant på det. För Femme har haft bättre tryck tycker jag och detta trots att träningen verkligen är enkel och ganska kravlös för henne.
Joplins fanclub har två medlemmar. Det är jag och husse. Och för de som inte ingår i fancluben kan jag berätta att Joplins juvertumörer är godartade och att hon är pigg som en lärka! :D
Ta hand om er allesammans och tack till er som frågat om bästaste Joplin!!
Oxelösund
Dömde lördagen och tävlade söndagen- kort sagt!
Det var snabba puckar i Oxelösund. Tävlingarna var snabbt avklarade. Troligtvis för att det var många tävlingar denna helg och relativt litet startfält i Oxelösund (ca 45 st i klass 3 large) och för att endast klass 3 arrangerades. Tanken är att lägga ut banorna, men jag får det inte att fungera här. :(
Gör ett försök på hemsidan senare.
Jag kan summera mina banor som att jag är grymt nöjda med dem. De var banor jag själv gärna skulle ha tävlat på om jag ska vara ärlig.Tyvärr var underlaget inte bra, speciellt mot slutet av lördagen (regn) vilket såklart påverkade handlingsalternativen. Mina klass 3 banor är inte "enkla"- så det gäller att ha tungan i rätt mun! :D
På söndagen var det dags för eget tävlande och utomhusdebut.
Hopploppet. Banan var enkel i min mening och det var egentligen bara att "sätta hunden på linjen och skicka."
Femme var först ut. Jag halkade rejält på den leriga banan vid fler tillfällen. Efter första tunneln och efter däcket gav det dåliga vägar och kostade tid. Femme jobbade dock bra- men på video kan jag se att mina handlingmissar kostar mer än jag trodde när jag var på plats. Vi kom i mål nollade.
Excel hade rejält tryck! Hon gick som ett skållat troll och det hjälpte att sparka bort kockorna från sulorna på skorna! Faktum är att en handlingsmiss gjorde att jag fick klockren väg på ett ställe- har nog aldrig hänt förr- att en miss ger fördel!!! Självklart kan loppet hämta tid på några ställen- speciellt efter däcket och min sena serpentin- men det var ett bra lopp som Excel skötte med bravur.
Insatsen räckte till vinst med Excel och 8:e plats med Femme (hon gick in ca 0,8 sek efter Excel så det var tight). På plats var jag sjukt missnöjd med den placeringen på Femme. ( Detta får jag skriva på min blogg utan att någon annan tar illa upp hoppas jag?) Placeringen räckte inte ens till SM-pinne och det hela kändes lite hopplöst eftersom tiderna på senaste tävlingen varit lite i bakkant av vad jag vet att vi kan. Det var faktiskt inte förrän hemma när jag analyserade loppen som jag ser att Femme verkligen påverkas av mina halkningar och missar. Hon går bitvis riktigt bra och har fint tryck där hon tillåts.
Agilityloppet. En ganska öppen bana.
Femme. River 4:e hindret pga mig och jag passar på att ta om balansen där hon drog innan OK.Kör därefter på och får mycket bra vägar, gunga av kanonklass och bra tryck. Ett bra lopp. Detta är inte första gången Femme går bättre efter vart. Det är precis som att hon är osäker första loppen och sedan kommer in i miljön. Det såg jag på tiderna i Finland, Oxie, Rättvik och även om det inte blev någon tid i Oxelösund så tror jag att det var en bra, konkurrenskraftig tid. Mer tävling alltså!
Excel river första hindret (märkligt) och jag tar om balansen för att extra stadgaträna när loppet var kört. Söta Ellen!
Här kan ni se hopploppen efter varandra. Sedan dog kameran och Kristian filmade med mobilen. Ska försöka trolla upp dem också.
Nu är jag laddad för tävling i Knivsta på lördag! Ska bli roligt att tävla för de finska domarna. Hoppas på riktigt jävliga banor- med teknikkänslighet där man är rökt om man viftar fel. Då jävlar ska jag visa vad Femme och jag kan! ;) Och Excel såklart...som inte gör några fel på träningarna utan är grymt stabil. <3
Det var snabba puckar i Oxelösund. Tävlingarna var snabbt avklarade. Troligtvis för att det var många tävlingar denna helg och relativt litet startfält i Oxelösund (ca 45 st i klass 3 large) och för att endast klass 3 arrangerades. Tanken är att lägga ut banorna, men jag får det inte att fungera här. :(
Gör ett försök på hemsidan senare.
Jag kan summera mina banor som att jag är grymt nöjda med dem. De var banor jag själv gärna skulle ha tävlat på om jag ska vara ärlig.Tyvärr var underlaget inte bra, speciellt mot slutet av lördagen (regn) vilket såklart påverkade handlingsalternativen. Mina klass 3 banor är inte "enkla"- så det gäller att ha tungan i rätt mun! :D
På söndagen var det dags för eget tävlande och utomhusdebut.
Hopploppet. Banan var enkel i min mening och det var egentligen bara att "sätta hunden på linjen och skicka."
Femme var först ut. Jag halkade rejält på den leriga banan vid fler tillfällen. Efter första tunneln och efter däcket gav det dåliga vägar och kostade tid. Femme jobbade dock bra- men på video kan jag se att mina handlingmissar kostar mer än jag trodde när jag var på plats. Vi kom i mål nollade.
Excel hade rejält tryck! Hon gick som ett skållat troll och det hjälpte att sparka bort kockorna från sulorna på skorna! Faktum är att en handlingsmiss gjorde att jag fick klockren väg på ett ställe- har nog aldrig hänt förr- att en miss ger fördel!!! Självklart kan loppet hämta tid på några ställen- speciellt efter däcket och min sena serpentin- men det var ett bra lopp som Excel skötte med bravur.
Insatsen räckte till vinst med Excel och 8:e plats med Femme (hon gick in ca 0,8 sek efter Excel så det var tight). På plats var jag sjukt missnöjd med den placeringen på Femme. ( Detta får jag skriva på min blogg utan att någon annan tar illa upp hoppas jag?) Placeringen räckte inte ens till SM-pinne och det hela kändes lite hopplöst eftersom tiderna på senaste tävlingen varit lite i bakkant av vad jag vet att vi kan. Det var faktiskt inte förrän hemma när jag analyserade loppen som jag ser att Femme verkligen påverkas av mina halkningar och missar. Hon går bitvis riktigt bra och har fint tryck där hon tillåts.
Agilityloppet. En ganska öppen bana.
Femme. River 4:e hindret pga mig och jag passar på att ta om balansen där hon drog innan OK.Kör därefter på och får mycket bra vägar, gunga av kanonklass och bra tryck. Ett bra lopp. Detta är inte första gången Femme går bättre efter vart. Det är precis som att hon är osäker första loppen och sedan kommer in i miljön. Det såg jag på tiderna i Finland, Oxie, Rättvik och även om det inte blev någon tid i Oxelösund så tror jag att det var en bra, konkurrenskraftig tid. Mer tävling alltså!
Excel river första hindret (märkligt) och jag tar om balansen för att extra stadgaträna när loppet var kört. Söta Ellen!
Här kan ni se hopploppen efter varandra. Sedan dog kameran och Kristian filmade med mobilen. Ska försöka trolla upp dem också.
Nu är jag laddad för tävling i Knivsta på lördag! Ska bli roligt att tävla för de finska domarna. Hoppas på riktigt jävliga banor- med teknikkänslighet där man är rökt om man viftar fel. Då jävlar ska jag visa vad Femme och jag kan! ;) Och Excel såklart...som inte gör några fel på träningarna utan är grymt stabil. <3
Rapport från Skogstorp
Våren har gjort intåg i trädgården och det betyder inte bara ogräsrensning utan agility också! Hindren är framme och man blir bortskämd över att kunna gå ut och träna när man vill. Ni vet väl förresten hur det är med skomakarens barn?
Skillnaden med en egen agilitybana är väl att jag kan träna 10 minuter och sedan sluta. Då kan jag hålla hög kvalitet i träningen. När jag åker till en klubb och tränar kan det ju vara svårt att sluta efter 10 minuter och åka hem "när man ändå åkt dit ska man ju träna".
Sista tiden har det dock varit så mycket att göra att hundträningen hamnat åt sidan, liksom mycket annat. Det viktigaste är att bli färdig i skolan. 4 juni är det examensdags- känns fantastiskt. Jag har fått jobb i Västerås på Adelsökliniken. Det tror jag kommer blir kalasbra. Det betyder att jag kommer veckopendla vilket kanske inte är det mest optimala, men personligen är jag trött på att pendla varje dag. 3 timmar tar det t.o.r till skolan varje dag och det är jag så trött på att jag har lust att spy! ;)
Vallning
Jag har som ni kanske vet tagit tag i vallningen igen, men som allt annat så är det inte den kontinuitet i det som jag skulle önska. Igår var jag med Mia Avena till hennes får och vallade. Det var jättebra för Femme att valla på de fåren för de var verkligen springiga och galna. Det betydde att hon fick känna att de flyttade sig för henne och jag tror att hennes självförtroende ökade av det, för hon jobbade väldigt fint mot slutet.
För Kit var det väl inte lika bra. Hon har ett enormt tryck och det betydde att det blev high chaparall. Det svåra är att hon hela tiden vill stoppa vid huvudena och det blir t.o.m svårt att få henne till balanspunkten om man ska försöka sig på ett litet skick när djuren rör sig. Så det passet hade nog Kit kunnat vara utan tror jag. För hon hade dessutom vadd i öronen och visste inte vad "ligg" betydde. Men så är det ju ibland, det går framåt- och bakåt.
Men det är svårt med vallning tycker jag och mest känner jag mig som en idiot när jag står i hagen- särskilt om någon tittar på. Tack ändå Mia för att vi fick följa med, hoppas det blir fler ggr! <3
Agility
Ja, det är väl inte mycket att berätta här? Kit tog 12 pinnars slalom för första gången igår förresten- det kanske är en liten nyhet? Tyvärr tyckte jag att hon tappade tekniken när det blev så många pinnar, men jag inbillar mig att hon måste få in det i kroppen först. Det är ju en sak att ta 4 pinnar och en helt annan sak att ta 12. Om man tappar balansen i fyra pinnar så märks det ju inte lika väl som på 12. Jag tror att hon får upp tekniken med mer träning- för om jag tittar tillbaka så är det ytterst kort tid hon jobbat på 4 raka pinnar över huvud taget. Men allt måste ju mängdtränas för att bli bra!
Här är mitt A-hinder som jag nyligen köpt från Tyskland. Nu saknar jag bara en platt tunnel och en mur så är banan komplett. Men jag har samlat sedan 2006, så det har inte skett över en natt! :)
Skillnaden med en egen agilitybana är väl att jag kan träna 10 minuter och sedan sluta. Då kan jag hålla hög kvalitet i träningen. När jag åker till en klubb och tränar kan det ju vara svårt att sluta efter 10 minuter och åka hem "när man ändå åkt dit ska man ju träna".
Sista tiden har det dock varit så mycket att göra att hundträningen hamnat åt sidan, liksom mycket annat. Det viktigaste är att bli färdig i skolan. 4 juni är det examensdags- känns fantastiskt. Jag har fått jobb i Västerås på Adelsökliniken. Det tror jag kommer blir kalasbra. Det betyder att jag kommer veckopendla vilket kanske inte är det mest optimala, men personligen är jag trött på att pendla varje dag. 3 timmar tar det t.o.r till skolan varje dag och det är jag så trött på att jag har lust att spy! ;)
Vallning
Jag har som ni kanske vet tagit tag i vallningen igen, men som allt annat så är det inte den kontinuitet i det som jag skulle önska. Igår var jag med Mia Avena till hennes får och vallade. Det var jättebra för Femme att valla på de fåren för de var verkligen springiga och galna. Det betydde att hon fick känna att de flyttade sig för henne och jag tror att hennes självförtroende ökade av det, för hon jobbade väldigt fint mot slutet.
För Kit var det väl inte lika bra. Hon har ett enormt tryck och det betydde att det blev high chaparall. Det svåra är att hon hela tiden vill stoppa vid huvudena och det blir t.o.m svårt att få henne till balanspunkten om man ska försöka sig på ett litet skick när djuren rör sig. Så det passet hade nog Kit kunnat vara utan tror jag. För hon hade dessutom vadd i öronen och visste inte vad "ligg" betydde. Men så är det ju ibland, det går framåt- och bakåt.
Men det är svårt med vallning tycker jag och mest känner jag mig som en idiot när jag står i hagen- särskilt om någon tittar på. Tack ändå Mia för att vi fick följa med, hoppas det blir fler ggr! <3
Agility
Ja, det är väl inte mycket att berätta här? Kit tog 12 pinnars slalom för första gången igår förresten- det kanske är en liten nyhet? Tyvärr tyckte jag att hon tappade tekniken när det blev så många pinnar, men jag inbillar mig att hon måste få in det i kroppen först. Det är ju en sak att ta 4 pinnar och en helt annan sak att ta 12. Om man tappar balansen i fyra pinnar så märks det ju inte lika väl som på 12. Jag tror att hon får upp tekniken med mer träning- för om jag tittar tillbaka så är det ytterst kort tid hon jobbat på 4 raka pinnar över huvud taget. Men allt måste ju mängdtränas för att bli bra!
Här är mitt A-hinder som jag nyligen köpt från Tyskland. Nu saknar jag bara en platt tunnel och en mur så är banan komplett. Men jag har samlat sedan 2006, så det har inte skett över en natt! :)
Joplin
För två veckor sedan hittade jag knölar vid Joplins juver. Jag anade direkt oråd. En 9 år gammal tik och knölar vid juvren= juvertumörer.
Jag ringde till veterinären morgonen efter och fick komma in på ett besök. Han var lika övertygad som jag om att det rörde sig om tumörer och jag bestämde mig för att ringa till SLU. Detta för att de har duktiga onkologer där som kunde ta sig an problemet.
På första undersökningen hittade de flera tumörer på höger sida och en tumör på vänster sida. Det bestämdes att man skulle avlägsna tumörerna. Det är omöjliigt att veta om tumörerna är godartade utan att kolla histologiskt på dem och för at göra det måste de opereras ut. Och jag ville få bort dem fortast möjligt.
I torsdags opererades Joplin. Man tog bort halva juverraden på höger sida och en juverdel på vänstra. Allt gick bra och igår kunde jag hämta min bästa Joplin.
Joplin skrek rakt ut när jag hämtade henne, i säkert en minut. Konstiga läten var det och jag kunde bara tolka dem som glädje/ smärta/ frustration/ och eventuellt lite rädsla som släppte. Tänk er själva att bli avlämnade på ett ställe med främmande människor när du mår prima. När du sedan vaknar upp ur en narkos har du skitont, ärr som sträcker sig över halva magen som gör ont- och ingen färklarar något för dig.
Nu ligger hon här hemma och är faktiskt piggare än jag kunde hoppas på. Ärret på höger sida spänner och hon sträcker inte ut benet utan hoppar på tre ben när hon ska öka farten. Men hur som helst känns det bra att hon är opererad och jag hoppas att tumörerna är godartade. Isåfall har vi kvar många fina år tillsammans.
Joplin var i god form inför operationen och min förhoppning är att vi kan starta på SM. Detta är givetvis bara en förhoppning. För självklart är SM inte värt något om man inte har en fräsch hund. Om operationssåret läker utan komplikation tror jag att vi kan åka till SM. Det blir troligtvis Joplins sista SM och det är roligt att ha ett mål att se framför sig. När vi tränat agility sista åren handlar det ju inte om att lära hunden något nytt- utan snarare att upprätthålla tekniken. Och teknik har hon den gamla guldklimpen.
Det är fysiken och konditionen som sätter stopp om något. Så är det för matten också.. ;)
Här är Joplin på SM 2008 när hon tog silver individuellt
Foto: Mette Björne
Jag ringde till veterinären morgonen efter och fick komma in på ett besök. Han var lika övertygad som jag om att det rörde sig om tumörer och jag bestämde mig för att ringa till SLU. Detta för att de har duktiga onkologer där som kunde ta sig an problemet.
På första undersökningen hittade de flera tumörer på höger sida och en tumör på vänster sida. Det bestämdes att man skulle avlägsna tumörerna. Det är omöjliigt att veta om tumörerna är godartade utan att kolla histologiskt på dem och för at göra det måste de opereras ut. Och jag ville få bort dem fortast möjligt.
I torsdags opererades Joplin. Man tog bort halva juverraden på höger sida och en juverdel på vänstra. Allt gick bra och igår kunde jag hämta min bästa Joplin.
Joplin skrek rakt ut när jag hämtade henne, i säkert en minut. Konstiga läten var det och jag kunde bara tolka dem som glädje/ smärta/ frustration/ och eventuellt lite rädsla som släppte. Tänk er själva att bli avlämnade på ett ställe med främmande människor när du mår prima. När du sedan vaknar upp ur en narkos har du skitont, ärr som sträcker sig över halva magen som gör ont- och ingen färklarar något för dig.
Nu ligger hon här hemma och är faktiskt piggare än jag kunde hoppas på. Ärret på höger sida spänner och hon sträcker inte ut benet utan hoppar på tre ben när hon ska öka farten. Men hur som helst känns det bra att hon är opererad och jag hoppas att tumörerna är godartade. Isåfall har vi kvar många fina år tillsammans.
Joplin var i god form inför operationen och min förhoppning är att vi kan starta på SM. Detta är givetvis bara en förhoppning. För självklart är SM inte värt något om man inte har en fräsch hund. Om operationssåret läker utan komplikation tror jag att vi kan åka till SM. Det blir troligtvis Joplins sista SM och det är roligt att ha ett mål att se framför sig. När vi tränat agility sista åren handlar det ju inte om att lära hunden något nytt- utan snarare att upprätthålla tekniken. Och teknik har hon den gamla guldklimpen.
Det är fysiken och konditionen som sätter stopp om något. Så är det för matten också.. ;)
Här är Joplin på SM 2008 när hon tog silver individuellt
Foto: Mette Björne
Vårstädning
Idag har Kristian och jag vårstädat på tomten. Det innebär att röja och elda kvistar. Det är riktigt roligt att se skiten brinna upp och bli till en liten rykande hög till slut. Det bor nog en liten pyroman i mig.
Förutom pyromani har jag även hunnit med en halv mil cykeltur med hundarna och lite agilityträning, med betoning på lite.
På sista tiden har det blivit fokus på Kits vallning men idag kunde vi fortsätta lite med slalomträningen. Idag tog hon faktiskt fyra pinnar på rak linje för första gången. Tekniken ser kalasbra ut- ska se om jag kan få till en filmning. Hon är mycket låg och kör enbens-tekniken, perfekt! Tror det blir fint när det blir färdigt- hon är riktigt snabb. Har precis börjat med balansbommen och hon trampar på lock, endast ansats från nedfarten. Ser också fint ut än så länge!
Excel, Joplin och Femme fick köra lite slalomingångar och kontaktfält på balansen.
Femmes fokus ligger på att pressa farten och låta henne jobba självständigt på hinder. Här är en bild som Petra Strand tagit, från en träning tidigare i veckan. Men kan se att jag är på avstånd och röststyr henne över hindret till höger. Femme väljer oftast tightaste vägen och är ekonomisk i hoppningen- nu är det lite jävlar anamma vi tränar på, idag gick det fint och jag hoppas att Femme kommer trycka på lika bra på tävling som hon kan göra hemma framöver!
Som ni kanske sett så har jag tagit tag i Kits vallning på riktigt. Det är så himla roligt och jag är väldigt glad att jag fått en hund som Kit. Jag har ju tävlat vallning med Excel och vill tävla mer om det känns rätt. Och det gör det med Kit. Här om dagen hos Petra gick vi ut på stora fältet och vallade efter att ha varit i 25-an. Kit skötte sig otroligt bra! När vi var på större yta kunde jag enklare ta tag i cirkelarbetet och få henne att flanka. I 25an ville hon inte riktigt runda utan bara fösa rakt fram. Jobbade som Derek S visade förra sommaren och Kit svarade mycket bra och höll ut fin från flocken. Kunde tom få till små minihämt. Kit föste duktigt och självständigt på avstånd och jag är glad att jag ska få experthjälp imorn. Med en pärla som Kit vill jag inte göra en massa missar i början- så jag ser fram emot Eva Karlssons hjälp!
Här är ännu en bild från Petra Strand. Kit föser. Mattes mums-mums!
Tack så mycket Petra för härliga träningar och fina bilder! <3
Imorn blir det ännu en härlig dag i vallhagen med Eva och Mia Avena- guh va skoj vi kommer ha!!
Förutom pyromani har jag även hunnit med en halv mil cykeltur med hundarna och lite agilityträning, med betoning på lite.
På sista tiden har det blivit fokus på Kits vallning men idag kunde vi fortsätta lite med slalomträningen. Idag tog hon faktiskt fyra pinnar på rak linje för första gången. Tekniken ser kalasbra ut- ska se om jag kan få till en filmning. Hon är mycket låg och kör enbens-tekniken, perfekt! Tror det blir fint när det blir färdigt- hon är riktigt snabb. Har precis börjat med balansbommen och hon trampar på lock, endast ansats från nedfarten. Ser också fint ut än så länge!
Excel, Joplin och Femme fick köra lite slalomingångar och kontaktfält på balansen.
Femmes fokus ligger på att pressa farten och låta henne jobba självständigt på hinder. Här är en bild som Petra Strand tagit, från en träning tidigare i veckan. Men kan se att jag är på avstånd och röststyr henne över hindret till höger. Femme väljer oftast tightaste vägen och är ekonomisk i hoppningen- nu är det lite jävlar anamma vi tränar på, idag gick det fint och jag hoppas att Femme kommer trycka på lika bra på tävling som hon kan göra hemma framöver!
Som ni kanske sett så har jag tagit tag i Kits vallning på riktigt. Det är så himla roligt och jag är väldigt glad att jag fått en hund som Kit. Jag har ju tävlat vallning med Excel och vill tävla mer om det känns rätt. Och det gör det med Kit. Här om dagen hos Petra gick vi ut på stora fältet och vallade efter att ha varit i 25-an. Kit skötte sig otroligt bra! När vi var på större yta kunde jag enklare ta tag i cirkelarbetet och få henne att flanka. I 25an ville hon inte riktigt runda utan bara fösa rakt fram. Jobbade som Derek S visade förra sommaren och Kit svarade mycket bra och höll ut fin från flocken. Kunde tom få till små minihämt. Kit föste duktigt och självständigt på avstånd och jag är glad att jag ska få experthjälp imorn. Med en pärla som Kit vill jag inte göra en massa missar i början- så jag ser fram emot Eva Karlssons hjälp!
Här är ännu en bild från Petra Strand. Kit föser. Mattes mums-mums!
Tack så mycket Petra för härliga träningar och fina bilder! <3
Imorn blir det ännu en härlig dag i vallhagen med Eva och Mia Avena- guh va skoj vi kommer ha!!
