xlntdog.se

Nu jäklar händer det grejjer i flocken!


Excel går ju på Redog för att vara i toppform till NordM och nu börjar den träningen verkligen ge resultat. Ökad muskelmassa, men framförallt starkare hoppteknik! Det märkte jag igår när jag tränade ute på Västerås BK. Excel har ju en mycket mystisk teknik för att ta sig över hinder. Vi spiller redan tid på det vilket gör att styrka i hopp blir avgörande för att spara tid. Och igår blev jag väldigt nöjd med hoppen! Kändes som innan SM!

En mindre rolig sak är att jag testade Excel för erlichias någon vecka efter VM. Jag tyckte att hon inte kändes stark under loppen med dålig teknik och kraftlöshet mot slutet. Väl hemma har jag funderat på detta och fick det inte helt att gå ihop. Beslöt mig för att testa henne. Det visade sig att hon hade antikroppar mot detta. Dock den lägsta möjliga graden (Ex hade detta 2006 och 2008 också). Enligt veterinären är det inget man behandlar nu utan troligtvis har Excel haft en övergående episod av den sketna sjukdomen nyligen. Tro tusan att hunden inte känns som vanligt på VM! Nu känns dock Excel stark och är busig som vanligt.

Tänk att det ska vara så svårt att fatta när en BC blir sjuk. Det är inte enkelt!!


Kit får också sin del av Redog och det spjälstaketet har äntligen byggt muskler lite överallt! Kit blev röntgad med A-höfter här om veckan också, vilket känns förjäkla nice. Om allt går enligt planerna ska vi debutera i agility under februari om rehaben går som tänkt och hunden känns startklar. Ska bli intressant att sätta henne i träning igen och se vad som smält in i kunskapsbanken sedan juni när vi senast tränade ordentligt. (det är ju för bövelen 4 månader sedan..) Ska bli himla skoj!

Femme går som vanligt kanonbra på träningarna hemma. Hon är en ren fröjd att köra och tar sig an banorna på ett exemplariskt sätt när hon är på det humöret! Tycker hennes grundfart ökat och balansbommens KF likaså. Rättvik och Danmark är kommande tävlingar. Och vi är fan så revansch-sugna! :D

Här om veckan fick jag för mig att anmäla till VP. Och tro inte att det är länge till det VP:t-
Nä, det är i helgen.. Innan detta VP kommer vi ha exakt 5 pass sedan Maj i ryggen. Idiotiskt inser jag eftersom Femmes vallträning varit i stort sett obefintlig. Det sköna är att jag inte behöver jaga GK VP utan kan ta det lungt. Blir hon inte godkänd får jag försöka igen. Men vi kan nog hanka oss runt om vi bara får hem fåren! :D

Jag har just byggt ett hus, men inte lagt grundplattan på stabil mark. Kan bli svajigt. ;) 
Men kul kommer vi nog ha.. Hoppas jag.. ;)

Joplin= bäst. End of that story!

Matten är på boot-camp med sig själv. "Friskis" och joggar. Tänk vad motivation gör för att man ska motionera!

Det var en liten uppdatering om flockformen för de närmast sörjande som undrar hur det går. I övrigt kör jag som en idiot på folktandvården och borrar och gräver guld.

// Dr. Drill-Fill-n´Bill

För en vecka sedan ringde telefonen när jag hade lunch på jobbet och en röst frågade:

-Är du redo att åka till VM?

-Eh, va?

-Ja, vi vill gärna ha dig med. Kan du åka? Det är en hund som inte är helt bra.

-När då?

-Imorgon kl 14:25 från Stockholm.

*PANIK*
___________________________________________________________________________________________

Ja, så gick det till när telefonen ringde och Bache fick panik och började springa i en cirkel. Det var inte lite som skulle ordnas. Ledighet. Packningen som jag hade i stockholm, hundvakter, passet. Tågbiljett.
Allt ordnade sig till slut och jag fick genskjuta tåget från Stockholm i Norrköping för att hinna med. Jag hade 6 minuter till godo eftersom jag åter igen lyckades ta fel på Norrköping och Nyköping. Varför i helvete ligger inte Norrköping mer norrut än Nyköping, tänkte jag när hastighetsmätaren närmade sig 170km/h.

-Där står Veronica Bache?!?

Det var Patrik, Annika, Malin och Rickard mina goda landslagskamrater som undrade vad Veronica Bache gjorde med hund på en tågstation i Norrkping när de såg mig genom kupéfönstret. Ingen hade nämligen fått veta att jag skulle hoppa på tåget till VM. Inte ens jag själv ett dygn tidigare.

Hur som helst. Vi begav oss till Malmö, via Travemünde och slutligen till Rieden där VM 2010 skulle avgöras. Jag visste fortfarande inte om jag skulle få köra. Det dröjde till Torsdag kväll, efter träningen som jag fick veta att Excel och jag skulle få köra individuellt. Mentalt har jag varit förberedd i två år. Men hur var det med fysiken?

Som nyutexaminerad tandläkare har det snurrat i skallen likt ett high-speed vinkelstycke sedan juni. Och då är det inte främst agility utan ord som "försäkringskassan, approximal karies, kronterapi och datasystemet T4."

Ellen och jag har ju tävlat ganska sparsamt, men senaste statisktik är att vi vunnit 2/3 av våra senaste starter. Så illa kunde det ju inte vara? Och SM-guld tar man ju inte varje år precis!

Men nu skulle vi iallafall få starta, och även om jag var ledsen att Elvis inte kunde starta så var jag såklart glad över att jag fick stå i startgroparna på ett VM ännu en gång. Innan detta avgjordes ju lag för largehundarna och vi är inte lite stolta över att Swift, Caddi och Ina är världsmästare i lag! Grattis till Er!!!
(Eftersom jag var reserv till laget fick ju även jag en pokal där det står världsmästare i lag 2010. Kanske man kan lura barnbarnen med det när man närmar sig slutet?)

Lopp nr 1- hopploppet

Film av Fanny Gott (klickerklok.se)

Det var hyffsat jättesurt att få en rivning på tredje hindret. Svar ja. Själv var jag mest orolig för hinder nr 7 som vi klarade galant. När Excel kom in i första tunneln hann tankarna ikapp lite får jag säga och vägen till slalom blir inte bra alls. Efter detta går det ganska bra fram till tillbakasvängen 3 hinder efter slalom. Här har vi en stor svaghet hos oss båda och Excel blir hängande i luften allt för länge. Är ändå nöjd med mitt vägval eftersom jag kunde trycka på rakt fram till nästa tunnel, som var mitt mål. På slutet efter muren kände jag att vi inte hade så mycket kvar i benen och vi slutade på en i sällskapet blygsam tid och 5 förargliga fel. Inget att göra åt saken.

Finaldagen

Dagsformen kändes hyffsad ända fram till framhoppningen. Då tyckte jag Excel verkade väldigt spänd och hon var rejält uppspelt in till start. Banan hade jag gärna kört med Femme istället för med Excel, men som alla vet var ju det omöjligt. (Femme var ju i Sverige ;)) Nåväl, bara att gå in och satsa järnet.




Loppet kändes verkligen bra fram till A-et (med årets svagaste kontaktfält) då Excel liksom "dog". Hon hade inget kvar i benen och när vi ska till oxern efter tunneln vet jag att jag hann tänka "nu är hon riktigt trött". Det var som om hon såg var hon skulle men inte kunde svänga. Även jag kände att krafterna inte var helt hundra och jag törs svära på att jag tappade otroligt mycket tid efter sista tunneln och mot slutet. Ett resultat av felplacering och dålig kondis?! En nolla är ju en nolla i vilket fall, men känslan direkt i mål var ren besvikelse. En besvikelse som jag egentligen inte får ha och som tur är släppte inom några timmar.

Summa summarum: Excel och jag var kanske inte helt hundra förberedda fysiskt för VM kan erkännas. Vi gjorde vårt bästa och fick trots allt inte veta något förrän det bara var 5 dagar kvar. Excel går ju på Redog för uppbyggnad inför nordiska och är just u i en uppbyggnadsfas vilket kan försvaga musklerna tillfälligt enligt Maria. Hon fick ett hästpass på måndagen innan VM när vi inte visste att vi ett dygn senare skulle åka till VM. Och det svider att erkänna, men Excel är precis 8 år fyllda och visst krävs det ett högt mått av träning för att hålla uppe kondition och muskler!

Jag tänker inte be om ursäkt för att jag inte placerade mig bättre än 41/121 på VM, men jag hade såklart hoppats på bättre. På ett VM ska de som är bäst förberedda vinna och det törs jag påstå skedde. Är mycket imponerad av många av mina medtävlande och deras lopp. Men tro inte att jag ger upp för det- nejdå.

Jag är mer peppad än någonsin! Nu ska jag fanimej göra allt jag kan för att visa på nordiska! :D
Tack till alla som peppade mig på plats och genom SMS! Det är guld värt!


Nedan några bilder. En där vi laddar och några på min jaakko-turn i agilityklassen. Där fick jag faktiskt ett "Ahhhhhhhh!" från publiken, vilket var jäkligt coolt! Kanske var det Excels fantastiska hoppteknik som förundrade alla? *haha* Kolla stilen! Hunden är ju en luftakrobat. Att det kostar massa tid får man inte hänga upp sig på... ;)

  
  

Ja. Excel är en sann dåre och ingen kan ta hennes stil ifrån henne. Tycker det känns ganska meningslöst att lägga ned mer tid på tekniken nu när hon är 8 år. Jag får hellre lägga möda på att försöka mjuka upp svängarna, det blir något att jobba på!

Tills vidare håller jag tummarna för att Excel håller för tävling ett tag till och får fler chanser att få "ahhhh" från publiken samt att Femme kan släppa till på tävling och köra på som hon gör hemma.
 
Och på nordiska- DÅ JÄVLAR! :D

More to come! ;)

Snabba plus om VM-resan

Landslagsdeltagarna- vilket jäkla gäng!
Underlaget- världsklass
Arenan- klockren
Hotellet- kanon
Excel- the one and only